Hej igen!
Vet att jag lovade att skriva tidigare, men lite krongel med komvux hindrade mig. Det är mycket förberedelser som behövs göras om man ska börja plugga upp sina ämnen. Först och främst har jag gått till en studievägledare. Efter det ringde jag komvux i min kommun och det slutade med att jag senare fick ringa komvux för stockholm stad eftersom det komvux som ligger i min kommun endast ger en distansutbildning. Jag har ingenting emot att plugga japanska på distans, men matte och svenska B + naturvetenskap A...? Nej, det är ett måste att jag får hjälp ifrån ett klassrum. De tre ämnena är alldeles för svåra för att jag ska kunna lära upp mig själv även ifall jag får hjälp ifrån mina snälla vänner.
Nästa steg är bara löjligt. Jag måste göra en ansökan, sen gå till komvuxet i min kommun för att få ett godkännande!? Sen visa det pappret för mitt komvux som jag har sökt till.
Jag skulle säkert kunna skriva en hel bok om alla de steg som måste göras innan man ens blir inskriven till sina kurser. Detta tycker jag är ett väldigt dumt system med tanke på att energin och viljan för att vilja plugga igen försvinner så fort man stötet på varje ny väg man måste klättra sig över. Varför kan man inte helt enkelt gå till en studievägledare och skriva in sig tillsammans? Varför måste man göra det själv via webben? Det är nog med krongel att skaffa e-legetimation själv. Tänk om jag av misstag dubbelbokar mina ämnen när jag gör min ansökan?
Som ni märker har jag mycket att tänka på och då har jag inte ens börjat tala om jobbet,CSN och mina planer för att studera i Japan. För det är ju målet och orsaken till varför jag ens börjar studera på komvux. Men här kommer en liten överraskning....Okej jag vill inte avslöja för mycket eftersom ingenting är 100% bestämt än, men det jag kan säga är att jag kanske har en lösning på pengarproblemet till Japan! Allting befinner sig fortfarande i planeringsfas och det finns en ganska stor risk att det här kan skita sig åt fel håll, men ibland måste man kanske våga satsa allt eller inget för att komma någonstans.
Berättar mer förhoppningsvis efter tisdag då jag pratat med resten utan personerna inom det här projektet. För just nu är jag påväg till norrtälje till min kompis landställe för att umgås med ett gäng vänner jag inte hunnit träffa på länge.
Hörs snart!
Vet att jag lovade att skriva tidigare, men lite krongel med komvux hindrade mig. Det är mycket förberedelser som behövs göras om man ska börja plugga upp sina ämnen. Först och främst har jag gått till en studievägledare. Efter det ringde jag komvux i min kommun och det slutade med att jag senare fick ringa komvux för stockholm stad eftersom det komvux som ligger i min kommun endast ger en distansutbildning. Jag har ingenting emot att plugga japanska på distans, men matte och svenska B + naturvetenskap A...? Nej, det är ett måste att jag får hjälp ifrån ett klassrum. De tre ämnena är alldeles för svåra för att jag ska kunna lära upp mig själv även ifall jag får hjälp ifrån mina snälla vänner.
Nästa steg är bara löjligt. Jag måste göra en ansökan, sen gå till komvuxet i min kommun för att få ett godkännande!? Sen visa det pappret för mitt komvux som jag har sökt till.
Jag skulle säkert kunna skriva en hel bok om alla de steg som måste göras innan man ens blir inskriven till sina kurser. Detta tycker jag är ett väldigt dumt system med tanke på att energin och viljan för att vilja plugga igen försvinner så fort man stötet på varje ny väg man måste klättra sig över. Varför kan man inte helt enkelt gå till en studievägledare och skriva in sig tillsammans? Varför måste man göra det själv via webben? Det är nog med krongel att skaffa e-legetimation själv. Tänk om jag av misstag dubbelbokar mina ämnen när jag gör min ansökan?
Som ni märker har jag mycket att tänka på och då har jag inte ens börjat tala om jobbet,CSN och mina planer för att studera i Japan. För det är ju målet och orsaken till varför jag ens börjar studera på komvux. Men här kommer en liten överraskning....Okej jag vill inte avslöja för mycket eftersom ingenting är 100% bestämt än, men det jag kan säga är att jag kanske har en lösning på pengarproblemet till Japan! Allting befinner sig fortfarande i planeringsfas och det finns en ganska stor risk att det här kan skita sig åt fel håll, men ibland måste man kanske våga satsa allt eller inget för att komma någonstans.
Berättar mer förhoppningsvis efter tisdag då jag pratat med resten utan personerna inom det här projektet. För just nu är jag påväg till norrtälje till min kompis landställe för att umgås med ett gäng vänner jag inte hunnit träffa på länge.
Hörs snart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar